I huvudet på Fru Unfors

Det är dock fortfarande kyligt i luften, men jag cyklade till jobbet idag i alla fall, gick större delen av vägen hem. Uppförsbackar går inte alls när man är så gravid. Men jag längtar så efter sommaren nu.

Jag och Becca fick ett sånt infall igår så vi tog oss ner till slottskogen, jag på cykel och Becca på rullskridskor, och så åt vi mjukglass. Man får ju passa på nu när jag inte är laktoskänslig!

 

I min app står det nu 58 dagar kvar med kommentaren "Förvånas du över hur fort din mage växer? Nu är halva barnets födelsevikt uppnådd, och nu ska den fördubbla sin vikt under de sista 8-10 veckorna.

 

Måste bara säga att det fortfarande känns som att leva i en film, ett virus som sprider sig snabbt över hela världen och länder sätts i karantän. Jag gissar på att amerikanarna tror att det kommer bli lite Walking Dead med zombies över det hela, med tanke på att dom bunkrar vapen. I sverige tror vi bara att vi behöver gå på toa oftare än vanligt och bunkrar toapapper. Men företag går i konkurs, massa människor blir arbetslösa, och sjukvården går på knäna. Ja, det känns väldigt overkligt, och mitt i detta så är man gravid också...

 

Kina börjar ju se ljuset och karantänen har lyfts, läste dock att dom även har öppnat upp djurmarknaderna där viruset tros komma ifrån. Vilket verkar ju helt idiotiskt...världen är helt upp och ner, och Trump ändrar åsikt och kommer med helknäppa och motsägande uttalanden ungefär lika ofta som jag måste gå och kissa. Vart ska detta sluta?

Igår firade vi Naomis födelsedag på Pinchos, så det blev Naomi, Nico, Becca, Daniel och jag som gick ut och åt tillsammans. Det var förvånansvärt mycket folk ute och åt där. Men mysigt hade vi det

 

Det blev mat på Lilla Istanbul och sedan EscapeRoom på District Zero. Det var deras svåraste rum och vi behövde hyffsat mycket hjälp för att lösa rummet. Vi skulle lösa ett mord och ta oss ut innan mördaren kom tillbaka, och det var på håret att vi hann. Lite skrik och skratt hann vi med också, så kul hade vi!

Att få på sig sockar är plötsligt ett stort projekt och fiffi får numer klara sig ofriserad. Sen har jag plötsligt bytt temperatur också, så nu får jag känna på hur det är att vara varm. Igårkväll var jag så varm att Daniel hämtade en frysklamp och kylde ner sina händer för att sedan sätta dom på olika delar på mig. Så då har man provat det också.

Sen en skum grej som händer nästan dagligen, jag får hjärtklappning, typ 120 i hjärtslag i 30 minuter, kollade hos läkaren som ska remittera det vidare för något långtids ekg för att kolla att inget är galet med mitt hjärta. Det är riktigt jobbigt när det händer, man blir sjukt andfådd och försöker göra allt för att det ska lugna sig, men inget hjälper.

Sen har jag ju lyssnat en massa på förlossningspoddar och köpt böcker nu för att förbereda mig, man har ju plötsligt gått in i vecka 31 och alla förlossningsgrupper och föräldragrupper är inställda pga corona. Så då får man försöka förbereda sig själv.

Men jag har en livlig sak därinne, igår hade jag svårt att ligga i soffan för att han sparkade så mycket. Kändes som att han försökte sparka sig ut! 

Nu går veckorna fort här och man är redan inne i vecka 30 och Matteo dansar runt i magen som en tok. Var hos barnmorskan på rutinbesök också och tog blodprov och lyssnade på hjärtat på honom också, och hon rekommenderade mig att söka till vårdcentralen för mina hjärtrusningar jag får på dagarna.. men dom lär väl vara fullt upptagna på vårdcentralen nu...men i övrigt såg och lät allt bra i alla fall. Han har lagt sig med huvudet uppåt och trycker lite, så hon varnade mig att halsbrännan kan bli värre nu också.

 

Alla dessa restriktioner nu i Coronatider gjorde ju också att en snopen Daniel fick vända i dörren till barnmorskan imorse, då inga anhöriga fick följa med in. Vet att förlossningen också ändrat rutinerna och nu får bara anhörig vara med på förlossningen och får sen åka hem.. plus att alla föräldragrupper och förlossningskurser är inställda. Så det känns ju väldigt jobbigt. Men barnmorskan tipsade om att jag skulle läsa "föda utan rädsla" i alla fall så bör jag klara mig hyffsat. Så det är nog dags att köpa hem den nu.

 

I helgen har vi umgåtts med folk, fredag kom Anna och Mikael förbi och åt pizza och tjötade. Lördag så fikade vi hos Maria o Christian och hängde med Vito och sedan hem och grilla med Becca och Naomi. Det vart väl lite i kallaste laget tyckte Daniel då solen precis gick i moln när han gick ut för att grilla. Men riktigt gott var det!

 

Behöver jag säga att Becca gjorde elefanttavlorna och jag mitten tavlan

Då var helgen slut igen, tänk att dessa helger alltid ska gå så fruktansvärt fort! Men vi har i alla fall hunnit köpa en tv till sovrummet och hängt upp denna, fotograferat med syrran, simmat, lagt fransar och igår fikade jag ju med Hacer, promenerade och såg på mello med Becca.

 

Magen växer och växer för varje dag som går, sen har jag kanske också börjat få sammandragningar? Jag vet inte riktigt hur en sammandragning ska kännas, men magen blir i alla fall hård och spänner en bra stund så jag gissar på det i alla fall. Men alltså det här med att vara gravid, barnmorskan sa ju att jag flera gånger per dag nu måste känna skrutten röra på sig, annars måste jag ringa in. Sen får jag inte heller sova på rygg längre för att minska risken för honom. Så man går ju runt och är orolig hela tiden, sover han nu därinne, hur längesen var det egentligen han rörde på sig? Dom säger att man ska dricka ett glas kallt vatten och lägga sig på sidan om man är orolig, för han ska vakna av kallduschen. Så det gör man ju emellanåt bara för att vara säker. Medan han vissa dagar när jag jobbar rör sig nästan hela tiden, som att han har ett eget litet party därinne

 

I lördags var det dags för halv åtta hos oss igen och denna gången körde vi mexicanskt tema. Så vi hade köpt in mustascher som vi hade på oss när vi hälsade välkomna och jag tog på mig en poncho.

 

Sen bjöd vi på Sangria, tacochips, guacamole och Pico de Gallo till förrätt och mexikansk chiligryta till huvudrätt. Vi blev dock besvikna på chiligrytan då det kändes som att det saknades någonting i den, den var inte riktigt så fyllig som den borde varit, trots alla ingredienser vi hällde ner. Den var ju inte dålig på något sätt, men lite tråkig.

 

Efterrätten blev hallonfluff till melodifestivalen. Där blandade vi egentligen bara grädde, kesella hallon och vitchoklad och strödde över lite kladdkaka och hallon. Så den var god i alla fall.

 

Men en riktigt mysig kväll vart det i alla fall. Nästa tillfälle blev inbokat i början av Maj hos Maria och Christan. Så vi får väl hoppas att skrutten tänkt stanna kvar i magen tills dess, för man vet ju aldrig