I huvudet på Fru Unfors

Måndag så satte vi oss I bilarna och körde 2 timmar till Helsingborg och hoppade på bilfärjan, som tar 20 minuter över till Helsingör. Vi hade diskuterat tidigare vilken väg vi skulle ta, bro eller båt. Men med en liten som behöver lite pauser så fungerade ju båten som en naturlig bensträckare för honom. Att vi lyckades köra 2 timmar utan paus berodde på att jag förberett innan med att köpa lite bilar på second hand åt honom. Så när han började bli otålig så kom plötsligt en ny bil fram och lugnade honom en stund. Så det fungerade bra. Vi märkte dock att 2 timmar nog är smärtgränsen, för det började bli gnälligt strax innan vi körde på båten. Efter den korta båtresan så var det ju bara att hoppa in i bilarna och köra ca 45 minuter till Köpenhamn och vårt första stopp på resan. Vi hade bokat ett billigt hotell som låg 15 min gångväg från Tivoli och centrala köpenhamn. Men eftersom incheckning inte var förrän kl 15 så parkerade vi bilarna och gav oss ut för att hitta lunch, så jag spanade in restauranger på Google maps och såg ett som fått väldigt höga poäng som låg i närheten. Så vi promenerade dit och det var verkligen ett kanonställe som de byggt ute i vattnet. Så där hängde vi tills incheckningen öppnade, och så fick vi turas om att ta Matteo på utflykter. 

 

Efter incheckning blev det lite slappande på hotellet, i våra små rum. Det var verkligen yttepytterum och det var ju tur att vi bara skulle sova där en natt.. För den lilla hade ingen yta att röra sig på. Så när det började springa i benen på honom så var det dags att ta en promenad. Så vi promenerade runt i Köpenhamn, tittade på slott, lekte I lekparker och bara tittade runt innan det var dags för middag.Vi hade spanat in vädret sedan tidigare och visste att det skulle komma ordentliga regnskurar under kvällen, så när det började droppa så skyndade vi oss att hitta en restaurang där vi rymdes. Tur var väl det för sen kom ösregnet. Vi lyckades sedan få i oss mat på Matteos första restaurangbesök utan några större problem, men sen fick Klas ta ut Matteo och upptäcka vattenpölar en sväng för de andra restauranggästernas skull. Men vi blev positivt överraskade över att det ändå gick hyffsat!

Vi fortsatte sedan genom Köpenhamn och den lilla fick springa ur benen ordentligt och därefter tänkte jag att han skulle somna I vagnen. Lättare sagt än gjort, somnade gjorde han. Men eftersom regnskyddet satt på så vägrade han ligga ner, så han vaknade när jag försökte fälla ner honom. Så han fick sitta med oss en stund innan vi promenerade tillbaka till hotellet för att sova. 

 

Vi vaknade runt 03 tiden av att brandlarmet satte igång, så det var bara att klä på sig och gå ut. Troligtvis nån full gäst som rökt på rummet.. Men Matteo fick se brandbilar så han var rätt så nöjd, bara svårt att somna om efter det.

 

Tisdagmorgon var vi rätt så möra men lyckades kliva upp och få i oss lite hotellfrukost innan vi hoppade i bilarna och körde ner till Knuthenborg Safaripark på Själland. Så vi körde in och började med att släppa lös den lilla på leklandet. Dom hade stor lekpark, ett litet vattenland och två åkattraktioner (som han var för kort för att åka). Men han var väldigt nöjd ändå. Sen tog vi en sväng runt i parken och spanade på djuren, på vissa ställen fick man kliva ur bilen och hälsa på djuren. Men det var ju ett zoo som det är meningen att man skulle köra igenom med bilen och det var väldigt trevligt att åka runt och kika på djuren. Matteo ville bara sitta i Charlies knä i Teslan så vi fick åka själv I våran bil. 

 

Vi checkade sen in i tigerstugan och den var verkligen en söt liten stuga. Vi grillade kött på kvällen och kikade på en tiger som vandrade förbi fönstret flera gånger. Sen hängde vi i stugan resten av kvällen, spelade spel och drack gott.

 

Onsdagsmorgon så checkade vi ut från stugan och fortsatte upptäcka parken. Vi var en sväng förbi dinosaurieparken (som var väldigt bra gjort), och fortsatte titta på alla djuren innan vi rullade vidare. Kan verkligen rekommendera denna djurpark, väldigt mysig och barnvänlig. Dock var lillen kanske inte så intresserad av djuren ännu, han tittade mest bara på bilarna som körde omkring i parken

Vi körde nu vidare, tillbaka till Lolland, och Alpacka House som jag hittat på Airbnb. Vi blev lite konfunderade när vi kom dit, för det såg väldigt slitet ut utifrån och gammalt på insidan. Men kök och badrum var ändå bra, men man får inte vara rädd för spindlar om man bor där, för dom var överallt. Vi hälsade på alpackorna som stod utanför dörren, 3 stycken, tog promenader i närområdet och lagade mat. 

 

Torsdagsmorgon så kom värden och hämtade oss, det var nu dags att mata alpackorna. Dom var superförsiktiga och jättesöta. Men inte alls så vänskapliga som jag trodde. De hade en alpacka man kunde klappa på och som gärna nosade i ansiktet och hälsade, övriga var gärna nära oss men ville inte hälsa. Matteo såg snabbt traktorn de hade på gården och vart överlycklig när han fick klättra upp och sitta där. Jag fortsatte klappa på alpackan och fick lite mer information om dom. Dom hade hela 47st alpackor på gården och 4 bebisar påväg. Båda hade tidigare arbetat heltid inom IT men under pandemin så hade frun i huset börja jobba med alpackorna på heltid istället. Dom berättade om att det finns ca 1000 alpackor i danmark medan ca 4000 i Sverige och att de märkt av ett ökat intresse för djuren de senaste åren. Det var mycket trevligt att prata med värdarna (trots att de bara pratade danska), och det märktes att dom var passionerade alpackaägare.

 

Sen var det dags att hoppa in i bilarna igen och bege oss till Bakken nöjespark. Charlie drog med Matteo i en berg och dalbana direket, men det var kanske ingen hit. för han blev lite rädd och började gråta. Men det löste sig väldigt fort när han såg bilattraktionerna istället. Så han fick åka massor med bilar. Det var väldigt behagligt att vara där när de öppnade, för sen mitt på dagen blev det sjukt trångt I parken. Dock var det ändå förvånansvärt korta köer till barnattraktionerna. Och att stå i kö gick mycket bättre nu, än när vi var på Liseberg tidigare I år. Det var ett mycket lyckat besök och vi var nöjda allihopa.

 

Sen brummade vi tillbaka till alpackagården och kastade ihop lite mat och gick runt och letade efter traktorer.. Sista kvällen fortsatte vi spela spel och quiz och gick och la oss tidigt. För sen morgonen därpå var det ju bara att käka frukost, städa och hoppa i bilarna och köra hem till Göteborg igen. Här står vi på färjan tillbaka till Sverige och väntar på att Charlie och Klas ska handla färdigt i bordershoppen. Teo ville inte vara med mig där.. bara med Charlie o Klas, så han var inte alls så fotovillig.

 

Lördag var det dags för Becca o Erik att flytta. Så det var bara att hoppa upp ur sängen och dra iväg. Vi kånkade lådor och saker nerför hissar och efter bilfärd in i det nya radhuset. Det är kaos där nu, lådor och saker överallt. Ser nästan ut som hoarders som får göra gångar i huset för att ta sig fram. Men flytten är avklarad i alla fall så det känns ju väldigt skönt. Synd bara att hon flyttat till en annan del av Göteborg, nu blir det ju så himla långt att åka när vi ska ses på våra tisdagsdejter

Söndag så har vi packat och städat inför Danmarksveckan, vi var också förbi Maria, Christian och Victoria och tog en liten fika och lät barnen busa av sig en stund. Dom lekte mest på varsitt håll, men kom sen ihåg leken från Fjällbacka och började springa tillsammans. Gulliga små ungar när dom hittar varandra. Sen var det bara hem och kasta ihop en middag innan Charlie kom över. Han erbjöd ju oss sin Tesla inför veckan, men det visade sig att bilbarnstolen inte passade, så det får bli en annan gång. Men Daniel passade på att ta sig en sväng i Teslan, medan jag o Matteo åkte bort till syrran för att lämna nycklar, hon ska ju mata Totte. Matteo kom till himmelriket, med alla dessa kartonger med grejer som man kan plocka upp och undersöka. Hur spännande som helst! 

Bild från Maria o Christian eftersom jag helt missat att fota själv

På eftermiddagen var vi på Universeum och tittade på fåglar, fiskar och sprang runt. Matteo stannade ju inte länge o tittade på allt, som vanligtm Så vi gjorde Universeum på väldigt kort tid!

 Sen blev det drinkar uppe på Rooftop baren på nya Scandic. Det var väldigt fin utsikt, lugn bakgrundsmusik och goda drinkar. Alltså helt perfekt för en tjejkväll ute!

Vi har även vart ute på en lekpark och lekt med en 8 årig tjej. Matteo tyckte det var jätteroligt att hitta en lekkompis så dom jagade varandra, körde kapprejs med bilar och klappade på hennes mjukiskatt.

Månadens Favoritleksak: En liten leksaks motorcykel som du fått av Charlie o Klas
Månadens Favoritmat: Pannkakor
Månadens Favoritord: NEJ

Månadens Favoritprogram: Pippi, radiostyrda bilar på Youtube

Tiden går och det är redan 2 månader sedan  du fyllde 2. Du utvecklas i en rasande takt och talet har verkligen satt igång. Nu babblar du på med långa meningar, men orden hamnar i fel ordning. Exempelvis när Totte satt sig på pappas stol "Pappa äta stol sitta Totte". Man kan väl säga såhär, du pratar mer än du är tyst. Du säger i dig allt vi säger och provar nya ord och kombinationer. Ibland fattar vi ingenting, men för det mesta så har vi ändå ett hum om vad du tjatar om. Men nu har du också kommit in i en nej period. Ordet letar sig in i varenda mening och gör vardagen jobbig. Vi försöker att inte ställa frågor längre, utan gör om det till påståenden. För inte är det lätt när man frågar "Ska vi ta på tröjan" och man får ett nej att förhålla sig till. För vi vill ju ändå att du ska förstå att nej är ett nej, och då kan ju inte vi ignorera dina nej. Så nu försöker vi ändra våra meningar och istället säga "nu ska Matteo ta på sig tröjan".

Sen har du fortsatt en otroligt stark vilja och vet vad du vill ha och göra. Så pass att vi nu bestämt att du inte får följa och handla längre, endast småhandla. Inte får du följa på biblioteket längre heller, för senast fick du ett utbrott på golvet när vi skulle gå därifrån, så en väktare kom o tittade vad vi gjorde. Du var så arg att vi skulle gå så att du bara skrek och kastade dig på golvet, gick inte att plocka upp för du var som en hal ål. Så jag fick dra dig i armen över golvet för att vi skulle ta oss ut. Du tyckte ju att det var så himla roligt att krypa mellan bokhyllorna och springa runt, så du ville ju verkligen fortsätta med det en stund till.

Du älskar att bada nu, så från att ha varit rädd och osäker i vatten så är du som en liten fisk. Du simmar omkring med dina puffar och känner av din frihet. Dock är det ju fortfarande inte så lätt att förstå att man behöver stänga munnen ibland, så ett par kallsupar per gång är något man får räkna med. 

Sen är du smart också, du har hittat ett sätt att få oss att bära runt på dig fast du egentligen börjar bli för tung. Då kommer du nedanför, sträcker ut dina armar, tittar upp med stora ögon och säger "kramas". Och man kan ju aldrig säga nej till en kram. Det är väl egentligen kanske 1 av 5 gånger då det faktiskt är en riktig kram och inte bara att du vill komma upp. Men det är mysigt, så just nu är det mycket kramar med alla vi känner. Pussas gör vi fortfarande på Coronavis, i luften på avstånd. Men det kommer någongång.

Storleksmässigt så växer du fortfarande ganska snabbt och jag rensar bort 86 kläderna nu. Till och med vissa 92:or börjar bli för små på överkroppen, men som vanligt ligger benen lite efter. Sen har jag varit lite långsam med att byta storlek och låtit 86orna varit på förskolan, för dom blir ändå bara skitiga och håliga. Men nu är det dags att göra sig av med dom och gå in i de nya storlekarna.

Om man bortser från raseriutbrotten och allt nej, så är du dock fortfarande en riktigt glad skit, som älskar att springa och är riktigt social. Du söker kontakt med både andra barn och vuxna och vill gärna prata och få med alla i din lek. Du skrattar åt det mesta och gosar mycket och ÄLSKAR att gå ut och upptäcka världen. Alla myror som springer omkring, humlor som flyger och fåglar som väntar på att bli jagade. Ja, hela världen är ju en lekplats som väntar på att bli upptäckt

Sen var det en sväng på second hand och shoppa klänningar till Matteo. När vi var i Fjällbacka och Victoria bara ville ha klänning, så ville ju självklart Matteo också det. Så fyndade två klänningar, en vanlig enkel grå och en blommig. Sen hämtade vi upp Matteo o Erik o körde till Kungsbacka. B+E skulle på släktkalas på ett äldreboende och jag o Matteo passade på att bada på badhuset. Matteo hade superkul och simmade runt som ett litet vilddjur i vattnet. Han älskar att bada nu, det behövdes bara lite tid. Så nu hoppar han från kanten och snurrar o simmar alldeles själv med sina puffar. Sjukt nöjd är han.

Sen var det hemgång och matlagning. Fiskpinnar och potatis blir det när mamma inte orkar laga något avancerat. Han tryckte i sig allt så det var ju tacksamt. Sen mannekängade lillen i den nya klänningen och lekte med sitt nya bajsspel som också inhandlades på second hand (man ska fiska bajskorvar med ett fiskespö, kul..)

Barnen var så sjukt blyga precis när vi kom, men det släppte och slutade med att Matteo fick med Victoria på en springrunda i huset. Det trodde vi aldrig skulle hända, men hon blev väldigt exalterad när Matteo tillslut fick igång henne. Så det var ju oerhört roligt att se dem verkligen leka tillsammans.

Vi ska kolla febern igen om en stund, men håller den sig borta så blir det Fjällbacka imorgon. Roligt! 

Efter sovstunden var det dags för lekstund nummer två i positivparken med Timea o Zoe. Barnen sprang ju större delen av tiden åt olika håll, precis som det brukar vara. Men sen möttes vi vid snurrsakerna så fick dom snurra lite tillsammans och köra lite bil innan vi skiljdes åt igen. Vi åkte sen hem o klappade på Totte och lekte som tokar i Matteos rum. Båda barnen tyckte det var riktigt roligt och blev jätteledsna när det var dags för dom att åka hem

Just nu är det balkonghäng med aquaplaylandet och lite mobilscroll såklart

Sen hade vi bokat bord på en grekisk restaurang i Majorna och därefter blev det beergarten på Stigbergstorget. Men vad gjorde vi med Matteo kanske någon undrar nu, jo. Han hade det gött med Charlie o Klas I Slottskogen. Så han var lika nöjd som oss. Avslutade kvällen med lite sällskapsspel på balkongen

 

Tur denna gång att det hände på natten då nästan inga civila är ute och kan hamna i vägen, men jobbigt att skjutningen kommer så nära. Men det som slår mig mest är ju ändå att det är så otroligt tragiskt att det är så unga människor som dras med i detta onödiga krig på gatorna. Enda anledningen är ju att de kan utföra tjänster till dom äldre utan hårda straff. Dom är ju bara barn, barn som vill hävda sig, få bekräftelse och saknar konsekvenstänk. 

Lite fler fina bilder från utflykten med Becca tidigare I veckan