I huvudet på Fru Unfors

Så tillslut så lyckas ju bebis ta sig fram till Kiwii och dra honom i svansen. Inte så populärt kan jag säga

Matteo la såklart en jättebaj i bilen sen, så det blev snabbt hem, efter en liten sväng tillbaka till Nääs för att plocka upp napphållare som han tydligen hade lyckats kasta av sig när jag satte in honom i bilen..

Vi passade också på att beställa magnetlås/barnlås som ska in i vitrinskåpet och tvbänken. Det gäller ju bara att hålla koll på magnetnycklarna sen. Men vi ska väl hitta ett smart ställe för dom.

Dock så vet ju Matteo vart han vill gå när man tar på selen. 1. Till Totte  2. Till hans matskål 3. Till Rocky (robotdammsugaren) Än så länge kan man ju dock styra honom lite!

Jag bjöd på både vanliga och blåbärsscones (dom med blåbär blev sådär..) och så satt vi och tjötade i några timmar. Mysigt

Sen att jag inte tycker om korv egentligen, men vi tog med bostongurka och rostad lök som ändå döljer ganska mycket av korvsmaken. Det blev i alla fall en mysig lunch

Idag har vi lekt i kökslådan igen, och tagit en promenad i regnet  Det slutade regna och solen tittade fram lagom till att vi var hemma igen och gjorde lunch. Hände samma sak igår, så himla typiskt. Men vi klagar inte, stackarna i norrland tar sig ju knappt hemifrån nu pga all snö som vräker ner. Jag är inte avundsjuk.

Totte är ju inget stort fan av Matteo, för Matteo pratar så högt med honom och försöker dra honom i pälsen. Men när han väl har somnat så kan Totte smyga sig fram och lägga sig nära honom = på mig.

Vi har dock fortfarande inte kommit på hur vi ska göra när Matteo börjar gå och eventuellt då jaga Totte. För vi behöver nog bygga någonting så att han kan komma undan honom på något sätt.

Dock var han sjukt jobbig inatt. Vaknat hela tiden och skrikigt och gråtit. Gissar att det är magen, tänderna eller så är han I ett utvecklingssprång. Vi får hoppas att det var en engångsgrej, för det var inte många timmar vi fick sova inatt.

Igår hängde jag o Bebis hos Becca. Hon rensade garderoben, jag tittade på och bebis lekte med en kattleksak, en råtta som går på batteri på en bana. Sen fick han en galge att leka med, så han var nöjd. 

 

Jag har förresten fixat vagnen så att man kan sätta in en ljusslinga när det är mörkt. Han tyckte det var väldigt fascinerande. Dock blir man lite rädd när han ser ut såhär, "står det någon eller något bakom mig?!"

Ni kan ju se på bilden att Matteo undrade vad det var för något som satt bredvid honom

 

Då har lille skrutt blivit hela 8 månader, så han växer och blir bara tyngre och tyngre. Plus att det snart är skiftbyte, så om två veckor så börjar jag att jobba och Daniel tar över hemmaskiftet. Så vad har hänt sedan senaste månaden då. Jo, lillen har äntligen lärt sig att sitta stabilt och kan leka några minuter ensam i sitt rum när jag behöver gå iväg och hämta eller göra saker. Han älskar leksaker som låter, som en gitarr som spelar melodier, julboken som har sina trudelutter & nallen som sjunger. Och att kasta iväg saker som landar hårt på backen med en smäll. Vi brukar också stapla torn som han kan riva, och bygga torn med ringar som han kan plocka av. Gömma saker i lådor är också en lek som brukar gå hem. Han står gärna och lutar sig mot saker som inte håller så bra, såsom babygymmets byglar eller leksaker av plast som inte är gjorda att luta sig emot. Lära-gå vagnen är inte populär ännu, då han ständigt släpper handtagen och fattar inte alls vad man ska göra med den. Men vi jobbar på det och när han väl håller i sig så kan han ju ta några steg själv.

 

Racerbilen (gåstolen) kan han nu också ta sig fram med. Som tur är så har ju granen åkt ner nu, för den var riktigt intressant den sista tiden. Nu försöker han sig istället på att gå mot vitrinskåpet, men än så länge kan han ju inte öppna några dörrar så det är okej. Men han går i alla fall mycket bättre nu med stöd och när han sitter ner så vet han hur han ska sträcka sig efter saker och stötta upp så att han inte faller. Men då och då så händer det allt en liten olycka.

 

Han har också börjat prata mycket mer och inte bara jollrandet man hörde i början, utan nu försöker han härma och säga mer, dock är det ju fortfarande helt omöjligt att förstå honom. Men han försöker i alla fall. Han sitter också med längre när vi äter, exempelvis så var vi ju på restaurang och kunde sitta i nästan 1,5h. Så det kändes ju mycket bra. Men han är ju fortfarande väldigt intensiv och går på 110% konstant. Så man får ju inga lugna mysiga stunder med honom, förutom när han sover och är nyvaken.

 

Sen gick vi till ett nästintill tomt Taj Mahal och åt indiskt. Matteo fick sitta I egen stol och knapra lite smörgåsrån och kasta leksaker i golvet.. tillslut fick mobilen komma fram med babblarna så att vi kunde få en liten lugn stund. "Här får du babblarna så mamma kan dricka upp sitt glas vin"... Ibland behöver man lite lugn och ro. 

Inatt var det kaos, jag tror det blev pga rubbade sovpauser på dagen, så var han för övertrött på kvällen och ville inte sova. Tog väl sisådär 1,5timme att få honom att somna. Mamma var inte glad för hon var riktigt trött. Och när han väl somnade så sov han väldigt oroligt. Så idag försöker jag hålla på sovtiderna så att det inte ska bli likadant

Sen har jag ju även beställt en ny napphållare till lilla bebis. Hans har varit för klena så han drar bort både nappen och hela hållaren väldigt enkelt. Så nu hoppas jag att det kommer sitta hårt!

Eftersom det var så fint väder idag så ville jag verkligen hinna ut, skulle bara bada och mata Matteo.. och så somnar han. Vaknar inte förens strax efter två så jag får skynda mig ut och gunga. Passade på att kolla på ankorna också uppe I dammen. Nu har han äntligen börjat tycka det är intressant att titta på. Han var helt I chock när han såg alla fåglar

Den andra är ett franskt kriminaldrama där tjuven inspireras av gentlemannatjuven Lupin. Smart, överraskande och spännande

Några saker jag inte visste innan jag blev gravid och fick barn...

 

- Att fisar kunde lukta illa visste man ju sedan innan, men att mina kunde lukta så illa att jag själv inte kunde vara kvar i samma rum trodde jag inte var möjligt

- Att man går tillbaka till högstadiets klumpighet och bumpade in magen i allt i närheten

- Att man helt plötsligt får så mycket blickar och leenden från främlingar

- Att en bebis kan kännas så mycket som en liten fisk som simmar runt där inne

- Att en bebis kan hicka i magen, och man kan känna det ner mot både fiffi och rumpan om man sitter ner

 

 

- Nog förstår man att det gör ont, men att det kan göra så obeskrivligt ont att föda barn (som är det mest naturliga i världen..)

- Att hjärnan försöker glömma smärtan för redan nu har jag svårt att komma ihåg det..

 

- Att man kan bli så van att få fingrar o ögon på fiffi av så många olika människor när man ligger där på britsen. Det var bara lyfta på skynket och välkommen in..

- Att de frågar om man vill både känna med händerna på bebis huvud på vägen ut, frågar även om man vill se med spegel.."Nej tack, jag behöver inte känna på huvudet, jag behöver bara koncentrera mig på att trycka nu och jag vill absolut inte se vad som händer, det är läskigt nog att andra ser.
Och sen undrar de även om man vill kolla in moderkakan som ser så fin ut.  "Nej tack, jag behöver verkligen inte se den blodiga slemmiga klumpen.."

- När bebis och moderkaka kommit ut och de ska få livmodern att gå ihop, att de då trycker allt de kan på magen flertal gånger, man känner sig nästintill misshandlad de minuterna

- Och sen det mest imponerande då, att man faktiskt klarar av en förlossning och tycker att det gick ganska bra. det trodde jag ALDRIG

- Att det skulle vara så svårt att amma, vi är gjorda för det. Hur svårt kan det vara liksom. SUPERSVÅRT!
- Att fiffi skulle behöva så mycket knipövningar för att inte läcka i tid och otid
- Att man kan vara så trött. Visst har man varit trött ibland tidigare, men aldrig på denna nivån, trots att bebis sover helt okej. (all eloge till er som haft kolikbebisar som skrikit hela nätterna, att ni överlevt är ett under). Hur kan en så liten ta så mycket energi.?
- Att jag skulle vara så löjligt rädd över att han ska dö, känner efter pulsen var och varannan minut när han sover (fortfarande?!)
- Att man kan älska någon så mycket. Har aldrig förstått dom som sagt det tidigare, men nu föll poletten ner

Sedan blev det lilla julafton med faster Mia och Emilia. Matteo fick några paket, men han ville inte öppna dom, bara suga på snörena. Men han fick i alla fall supersöta kläder och en bok. 

Köpte en liten gubb-body till Matteo på Second Hand. Den påminner verkligen om morfars pike t-shirts som han alltid hade på sig. Såklart han fick ta på sig gubbkepsen också då, upptäckte dock att han redan växt ur den, så den åker i sälja högen nu.

 

Det är ju inte många gånger man hinner använda vissa saker innan det redan är försent. Förhoppningsvis kan man stå på någon loppis till sommaren och sälja av lite gamla kläder och grejor så att vi rymmer det nya. Tänkte dock lägga ut babysittern på marketplace redan nu, för nu vill han inte sitta i den längre, och dom är ändå lättsålda. Men den har vi ju i alla fall använt, så det var välinvesterade pengar.

 

Btw så har lilla farbrorn äntligen börjat försöka ta sig fram när han ligger på mage. Dock så kommer han ju inte så långt ännu, vilket kan vara oerhört frustrerande

Min söta lilla unicorn!

Sen spelade vi lite spel, och hade det mysigt och dom fick gulla med Matteo 

Detta Corona år så har det inte hänt mycket, men samtidigt massor!

 

Januari- Började året med riktigt fint väder med många promenader och skridskoåkning. Vi fotograferade och så var jag på Nääs fabriker på Kick-off med jobbet. Lite gravid var jag också och nu fick vi ju reda på att det var en liten pojke som rörde sig därinne