I huvudet på Fru Unfors

Du bara pratar och pratar, har blivit en riktig tjötegubbe. Du berättar vad ni gjort på dagis och ställer frågan vad gör du? Du har även börjat ändra om orden och döpt om saker till "mackis, mammis, pappis, nappis...". Du har nu hittat en till bästa kompis på förskolan som du pratar om hemma. Ni tre har verkligen hittat varandra och hade du fått välja så hade du lekt med dom hela tiden. Detta gör morgnarna mycket enklare nu, när man kan locka med bästisarna som väntar på förskolan.

Du har även kommit in i en period där vi kan titta på riktiga filmer, så nu kör vi disneyplus med Bambi, Hitta Nemo, Micke o Molle, Pocahontas osv. Tänkte snart prova lite Trassel o Fost också och se om det går hem. Men det är riktigt mysigt nu när vi kan köra riktig lördagsmys med film och ostbågar.

Du har även varit duktig på att bli blöjfri, självklart händer det fortfarande olyckor ibland. Men inga blöjor har används sen ett par veckor tillbaka och du lärde dig ju tillslut att man även kan bajsa på toaletten, så bajskalendern jag köpte var rätt så onödig. Men jag tycker fortfarande det är lite klurigt med kisseriet, det kan ju ibland vara svårt att få det att stanna i toaletten. Men vi kommer nog på det tillsammans tillslut! Det kommer bli spännande när det är dags att kissa utomhus också, hur gör man?!

Just nu är vi inne i en bättre period också, inte lika mycket trots, eller så har vi bara lärt oss att hantera det bättre. Det viktiga är ju dock att du får göra saker och ting själv, så jag ger dig den tiden. Om du vill dra upp dragkedjan alldeles själv, så får du göra det. Så erbjuder jag att hjälpa till om det behövs. Mamma får bara träna på sitt tålamod och se till att inte stressa. 

Vi håller också på att träna på att inte bära likamycket, för nu börjar du ju bli tung på riktigt. Det är svårt, för du vill ju gärna vara nära. Men du har börjat acceptera att mamma inte kan bära dig medan hon lagar mat, så då får du hämta din pall och ställa dig bredvid istället. Apropå det så har du även börjat hjälpa till mer, du vet vart skräpet ska slängas, att man behöver städa upp sina leksaker och att man kan hjälpa till med mat och bakning, duka och sånt. 

Men att fånga på bild är nästan helt omöjligt, för du är fortsatt en liten virvelvind som bara snurrar runt här hemma i en väldig fart. Men helt plötsligt händer det, och du stannar upp i en sekund för att posera för mig.