Piteå

Tågresan till Göteborg gick ju helt okej för att vara första gången ensam med Matteo med byte. Jag hade en fin plan om att få honom att somna på x2000 och sedan ta på mig selen och lyfta över honom I den utan att han skulle vakna. För bytet var ju halv tio på kvällen. Somnade gjorde han, för att sedan vakna upp en liten stund innan ankomst, gallskrikandes! Jag plockade snabbt upp honom och gungade fram och tillbaka i tåget. Tillslut fick jag krångla på mig selen och då tillslut slutade han att skrika. Snacka om att vakna på fel sida. Sen var det direkt på nattåget och jag hade ju en fin förhoppning om att Matteo skulle somna direkt. Inte var det så enkelt, för alla som klev på började ju att fixa med sina sängar, så det var alldeles för mycket ljud, men tillslut så somnade vi båda två. Sen är det ju otroligt trångt i en sådan liten säng, för vi får ju dela än så länge. Sånär min rygg inte orkade ligga åt det ena hållet längre så fick jag vända på oss bägge två. Men det är ju inte det jobbigaste, utan att man saknar möjlighet att gå på toa. Så jag fick snällt hålla mig tills han vaknade klockan 6. Såfort han slog upp ögonen så tog jag med honom och sprang till toaletten. Sen kom nästa problem, underhålla en liten ettåring fram till klockan 10 då vi skulle vara framme. Han nöjde sig ändå ett tag med att befinna sig i kupén, men sen blev det för mycket energi i de små benen så vi fick promenera fram och tillbaka genom vagnarna. Mötte även en mamma med en tvååring som sysselsatte sig med samma sak.

Men fram kom vi i alla fall tillslut. Så under måndagen och tisdagen så har vi har hälsat på mammas nya kaniner, lekt med kattungen, busat med hundarna, hälsat på hästarna, tagit många promenader, fikat, och ätit surströmming hos pappa.








Onsdag så åkte vi ner till stan för att äta indisk buffé, och dom skojade inte med skyltningen om kryddstark mat. Det var någon rätt som ingen av oss klarade av att äta! Men indiskt är ju alltid gott och Matteo var helt klart nöjd med naanbrödet och musade glatt i sig det. Tills han fick för mycket spring i benen och det blev dags att röra på sig. Jag behövde gå och handla strumpbyxor så det slutade med en hel sväng på stan, eftersom ingen butik hade mönstrade strumpbyxor som jag sökte efter. Men vi hittade tillslut på Lindex i alla fall. Därefter tog vi oss till Öjebyns Kyrkstad och strosade på loppis och gick in och kollade i en visningsstuga 


Torsdag fick vi besök av min barndomsvän Emma och hennes familj. Jag har ju inte träffat henne på flera år, så det var roligt att prata gamla minnen och få en uppdatering på vad som hänt sedan sist. Man kan väl säga att det hänt endel och jag kan tycka att det är synd att vi tappat kontakten. Men samtidigt så är väl livet så när man bor i olika delar av Sverige (hon bor nu i Järfälla). Men nu ska vi väl se till att det inte är lika lång tid tills nästa gång i alla fall. Hennes barn överlyckliga när dom fick träffa alla djuren och dom ville inte åka hem.

Men tillslut så var dom tvungna att bege sig eftersom vi skulle iväg på middag hos pappa. Det blev lax, kyckling och fläskfile och en massa goda såser. Matteo åt hur mycket som helst och fick sedan somna i vagnen och sov hela kvällen (förutom några få gånger då han tappade nappen). Så det blev en sen kväll ute på altanen under värmelampor. För det vart ju runt 14 grader ute, men det var överkomligt

i

Fredag var det dags för tjejerna att komma och mysa. Vi åt kladdkaka och pratade gamla cheerleadingminnen och hur roligt vi hade. Och den cheerleadingbubblan som vi levde i då, vi tränade, gjorde danser och rutiner tillsammans och levde helt i den bubblan i en period. Väldigt fina minnen och vänner som man fått för livet. Och så fick vi välkomna ännu en cheerbäbis till familjen 



Jag och Matteo var också och hälsade på hästarna. Dom var måttligt intresserad av Matteo, men vi fick klappa litegrann i alla fall

Lördag så skulle vi ta en cykeltur i stan, så Pelle fick börja med att försöka få ihop tillräckligt många cyklar och få fast cykelställ som mamma köpt till Matteo. Sen var det bara lasta in dom i hästsläpet och åka förbi en second hand butik och köpa en hjälm till lillen. Vi cyklade sen till badhusparken och köpte glass och kollade på loppisen, och cyklade sedan vidare till Fårö. Jag kom inte ihåg att Piteå var så platt att cykla i. Men tur var väl det eftersom jag o Matteo hade en cykel där enda växeln som funkade var treans. Så minsta lilla backe blev ju som ett jättehinder för oss. Men det blev en mysig cykeltur i alla fall.




Sen kom pappa och Eva ut till Lillpite och åt middag innan vi hoppade på nattåget hem. Tågresan hem gick hyffsat, enda man kan klaga på är väl att lillen vaknade strax efter 04.00 och var vaken ett bra tag innan jag fick honom att somna om. Och senväntetideni Stockholm, med en Matteo med mycket energi och som bara vill springa iväg från en. men annars har det gått bra!

Lite avlastning i väntan på tåget

Vi har haft otroligt otur med vädret denna gång tyvärr. Det har varit kyligt och blåsigt. Såg till och med att det hade dragit förbi en hagelstorm i centrala Piteå tidigare i veckan. Så inget sol eller badande denna gången. Men mysigt har vi haft det i alla fall

Min lilla mini-me har fått en likadan t-shirt som mig. Klart att vi ska matcha






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback