Dramatiskt dygn
I torsdags så började jag helt plötsligt att blöda massor, så jag ringde Daniel och så försökte jag ringa till MVC. Där fick jag besked att dom skulle ringa upp mig senare på dagen, så istället ringde jag 1177, och fick efter tjugo minuter prata med en sjuksköterska. Hon kopplade mig vidare till en ambulans eftersom jag fortsatte att blöda under hela samtalet. Men medan jag pratade med ambulansen så såg det ut att avta lite och Daniel kom hem så de hänvisade mig vidare till Östras förlossningsklinik. Så då ringde jag dit istället och de tyckte vi skulle komma in direkt. Jag var då så svag att jag knappt kunde stå upp själv, så när vi väl kom till Östra och jag ställde mig utanför och ringde på så höll jag på att svimma. Jag hade då två bindor på mig, men det hade blött igenom både dom och byxorna och handdukarna jag satt på i bilen. Jag var tydligen helt likblek då också så dom
hjälpte mig direkt in till ett undersökningsrum och kunde konstatera att det fanns rester av moderkakan kvar och ifall inte kroppen skulle klara av att få ut det själv så skulle jag behöva skrapas. Vilket också visade sig vid nästa undersökning, då jag bara fortsatt att blöda men inga rester kommit ut. Så det blev akut upp till operation. Där dom ropar ut "vart är narkosläkaren, hon behöver sövas omedelbart" Kommer han inte snart så får vi söva henne själva.. Men han dök upp rätt så omgående i alla fall.
Sen när jag vaknade upp var det tydligen fredag. Det visade sig nämligen att efter de skrapat och skulle väcka mig igen så hade halsen svullnat upp så pass mycket att jag inte kunde andas själv. De hade till och med mätt ut på halsen för att göra ett andningshål för att jag skulle få luft, men att de tillslut hade fått ner någon jätte tunn slang i halsen och lyckats ge mig luft i alla fall. Så då fick jag ligga nedsövd med någon typ av respirator som hjälpte mig att andas, till dagen efter.
Sedan dess har vi legat kvar på Östra på övervakning och tagit en massa blodprover och dylikt. Jag var helt svullen när jag vaknade, händer och fötter såg ut som bollar...och sen så fick jag ju såklart lite feber i fredags så de misstänkte att jag hade fått en infektion i livmodern, därav fick vi vara kvar lite extra länge och nu går jag på antibiotika och ska ta blodförtunnande sprutor i sex dagar. Man behöver tydligen göra det för att minska risken för blodpropp när man tappat så mycket blod. Läkaren räknade ihop till nästan 2 liter blod som jag tappade bara under tiden jag var där.. så, ja det var ju inte så bra.
Vi hade i alla fall tur att Daniel och Matteo fick vara med på sjukhuset så jag hade i alla fall sällskap, och idag fick vi äntligen komma hem.
Kommentarer
Trackback