I huvudet på Fru Unfors

Dagen börade ju super med att jag valde att för första gången cykla till jobbet. Jag fick köra GPS på telefonen för att hitta, och innan jag gick ut igenom dörren hemma så stannade jag upp och funderade på om jag skulle ta en jacka. Men tänkte att, ju mindre kläder desto bättre, för jag vill inte komma svettig till jobbet..

 

Jag cyklade iväg och precis när jag kommit ner för den långa långa backen hemmifrån mig så börjar det ösregna! Och det slutar inte heller! Mobilen ligger i en plastpåse i ryggsäcken och jag har GPSen i headsetet, inte lätt att bara köra på ljud! Det slutar inte regna heller, utan regnar till och från väldigt mycket under den 40min långa cykelturen. Glasögonen blir helt fulla av regn och immiga så inte ser jag någonting heller. Helt dyblöt kommer jag fram till jobbet och går in på en toalett för att byta om till torra kläder. Inte är dom speciellt torra för det har regnat igenom ryggsäcken. Mina träningsskor är inte heller vattenavvisande utan är tyg som andas ovanpå, så det har regnat in i dom medan jag cyklat... så jag såg ut lite som en blöt hund när jag kom till jobbet! 

 

Hursom så kände jag bara att på sin egen födelsedag så kan man väl få fira lite med favoritmaten. Så Daniel hämtade upp mig efter jobbet och så åkte vi till Tre Indier och köpte lite mat, naan bröd och Rajta. Åkte hem, tryckte i oss det och därefter kom syrran och Patrik så det var bara plocka fram efterrätt: Rocky Road kladdkaka, en massa glass, maränger, kola & chokladsås och strössel. Mumma! choklad och Kolasåsen var dock gammal vad vi kunde se. På förpackningen stod det 2014 på Kolasåsen, den var inte ens öppnad.. så mycket kolasås äter vi alltså. Hur har vi inte kunnat öppna den på två år liksom? Galet. Men Patrik öppnade och åt den, samt tog hem den. Vi tycker inte det var speciellt nödvändigt att ha kvar den.

 

Fick det jag önskade mig av mamma, pappa och Daniel. Pengar till min kommande kamera, så nu är jag en bit påvägen! Och av Syrran så fick jag ett jättesött armband (med ett hjärta på, jag älskar hjärtan!), men det visade sig att armbandet var för litet. Hon hade köpt i barnstorlek... så hon ska gå och byta till en större storlek. Så snart kommer jag börja bära armband igen, har inte gjort det på flera flera år :)