Mode, nej tack!
Just nu så är jag inte intresserad av mode, jag orkar inte sitta och läsa en massa modebloggar med brudar som köper nya kläder varje vecka. Varför då?
Jomen så intressant är det faktiskt inte.. och så har det väl att göra med min ekonomi också.
Då ska vi se, i ett år medan jag gick utbildningen som inte är csn berättigad så har jag levt på mina 25 000:- plus då min nirres studiebidrag. Detta har vi levt på tillsammans i ett år. Nu när jag är färdig med utbildningen så är mitt konto nere på 150:- , jag får ingen a-kassa eftersom jag jobbad för lite tidigare. Har ingen inkomst eftersom jag startat egen firma och det mesta är bara utgifter just nu. Kan inte söka jobb eftersom att mitt företag tar ett tag att komma igång, trots att jag bara kommer jobba deltid med företaget.
Så hur klarar jag mej utan inkomster nu?
Haha, lever fortfarande på nirres studiebidrag, men nu har vi fått hit Parre också så han får hjälpa till att betala lite olika räkningar och mat och sådant.
Men, det är ju ingenting jag är stolt över, hur kul är det egentligen att leva utan inkomst. Man lever liksom bara på andra. Så kul är det inte. Man orkar inte ens gå på stan, för hur kul är det när man inte kan köpa någonting! Man kan inte fara på Ikea och köpa hyllor och matta och annat som behövs till lägenheten, för vill inte min pojkvän ha grejerna så ska han ju inte behöva lägga pengarna på det heller.
Nu kommer jag dock jobba på salongen i två veckor när Anna Maria är bortrest, men jag kommer ju troligtvis bara få in pengar så jag har råd med hyran.. så tyvärr, inga pengar där inte.
Jag längtar tills jag har råd att unna mig saker igen. För det gör väldigt mycket! När man bara har råd att köpa den där ansiktscremen eller det där söta linnet. Eller klippa luggen på salong.
Okej, jag erkänner. Jag är avundsjuk på alla dessa modebloggar. Jag är avundsjuk att mina pengar inte räcker till ett nytt linne, eller till att färga utväxten i håret. Men jag klarar mig! Jag har min Nirre, som btw är sjuk just nu. Men jag har kärlek, eget företag, och snart kommer syrran ner också. Jag har roligt ändå!
Jomen så intressant är det faktiskt inte.. och så har det väl att göra med min ekonomi också.
Då ska vi se, i ett år medan jag gick utbildningen som inte är csn berättigad så har jag levt på mina 25 000:- plus då min nirres studiebidrag. Detta har vi levt på tillsammans i ett år. Nu när jag är färdig med utbildningen så är mitt konto nere på 150:- , jag får ingen a-kassa eftersom jag jobbad för lite tidigare. Har ingen inkomst eftersom jag startat egen firma och det mesta är bara utgifter just nu. Kan inte söka jobb eftersom att mitt företag tar ett tag att komma igång, trots att jag bara kommer jobba deltid med företaget.
Så hur klarar jag mej utan inkomster nu?
Haha, lever fortfarande på nirres studiebidrag, men nu har vi fått hit Parre också så han får hjälpa till att betala lite olika räkningar och mat och sådant.
Men, det är ju ingenting jag är stolt över, hur kul är det egentligen att leva utan inkomst. Man lever liksom bara på andra. Så kul är det inte. Man orkar inte ens gå på stan, för hur kul är det när man inte kan köpa någonting! Man kan inte fara på Ikea och köpa hyllor och matta och annat som behövs till lägenheten, för vill inte min pojkvän ha grejerna så ska han ju inte behöva lägga pengarna på det heller.
Nu kommer jag dock jobba på salongen i två veckor när Anna Maria är bortrest, men jag kommer ju troligtvis bara få in pengar så jag har råd med hyran.. så tyvärr, inga pengar där inte.
Jag längtar tills jag har råd att unna mig saker igen. För det gör väldigt mycket! När man bara har råd att köpa den där ansiktscremen eller det där söta linnet. Eller klippa luggen på salong.
Okej, jag erkänner. Jag är avundsjuk på alla dessa modebloggar. Jag är avundsjuk att mina pengar inte räcker till ett nytt linne, eller till att färga utväxten i håret. Men jag klarar mig! Jag har min Nirre, som btw är sjuk just nu. Men jag har kärlek, eget företag, och snart kommer syrran ner också. Jag har roligt ändå!
Kommentarer
Trackback