Jag vill inte vara självisk
Alla skapar sig sin egen framtid
Men alla har inte samma förutsättningar för att skapa sig den framtiden.
Var hade jag varit idag om jag hade sämre/bättre förutsättningar? Det är så svårt att veta, men ändå så intressant att fundera över.
Man blir nästan deprimerad när man tänker på de som föds in i sämre förutsättningar än en själv, och jag kan inte ens tänka mig hur det livet skulle se ut eller kännas. Eller att bara tänka på de fattiga länderna, hur hade allting varit om jag levde där. Vem skulle jag vara då? Det är svårt att sätta sig in i den tanken.
Vi har mat på bordet, vi har datorer, skola, sjukvård, ja vi har det mesta. Detta är bara en självklarhet för oss, vi är faktiskt ganska bortskämda. Men trots det så är det så sjukt vanligt att må dåligt här, må riktigt dåligt och alla går igenom det. När man verkligen är längst ner i botten på känsloskalan. Men det är ju så, att människan är en vanemänniska, och vi är vana att leva i sånna här förhållanden. Vi vet inget annat. Men sen är det ju också så att man behöver må dåligt ibland, annars skulle man inte uppskatta glädjen på samma sätt. Men alla är vi olika, och alla mår vi dåligt över olika saker.
Jag vill göra en resa till de fattiga ställena i världen, och uppleva och träffa människorna som överlever trots deras dåliga förutsättningar. Jag vill se hur andra människor lever och jag vill hjälpa dem, jag vill se dem i ögonen och visa att jag visst bryr mig, att jag tänker på dem som har sämre förutsättningar än jag själv. Jag vill inte vara självisk!
Den kloka kvinnan blir glad när hon anses vara vacker. Den vackra kvinnan blir glad när hon anses vara klok. (Av Selma Lagerlöf)