Cheerlängtan
Häromdagen ploppade det upp på Facebook ett minne från 2016 när vi var i Paris och tävlade, vilket också blev min sista tävlingen. Det är så fina och roliga minnen av cheerleadingen genom åren och emellanåt slås man av en stor saknad av träningen, tävlingarna, nervositeten, resorna tillsammans, cheerkompisarna och den sköna känslan när man går av mattan efter en tävling. Det är så mycket enklare och roligare att träna när man har ett mål med träningen, och ett mål som man har gemensamt med andra likasinnade. Så ja, jag saknar verkligen cheerleadingen och undrar vad jag skulle kunna ersätta det med framöver. 
Kommentarer
Trackback