I huvudet på Fru Unfors

Ljuset

Det lyser
Men är fortfarande mörkt
Jag lyser
Men jag är fortfarande mörk
Jag söker ljuset
Men det är fortfarande mörkt
Jag hittade ljuset
Men det förblev ändå mörkt




Efter att Daniel inspirerat mig till att börja skriva igen så började jag igår att gå igenom lite gamla dikter jag skrivit.
De flesta har jag slängt bort, men det finns några dikter kvar som jag faktiskt tycker är helt okej, bla dikten här ovan.
Att skriva dikter är faktiskt väldigt skönt för själen. De flesta dikter är ju faktiskt bara till för en själv, när man har för mycket tankar i huvudet som man behöver få ner på papper. Men vissa dikter kan man faktiskt dela med sig av.
Jag kommer inte lägga in så många dikter här i bloggen, och när jag väl gör det så vill jag helst inte ha några kommentarer på det... Dikter är känslor man har för stunden, vare sig det är glada eller sorgsna känslor och där vill jag lämna kvar det. Känslor går inte att ta på och går inte att förändra, det är det som gör känslor så speciellt.