Drömmen

Ibland drömmer man så konstigt! Inatt skulle jag simma i Frölunda så drömmen började i ett omklädningsrum där jag o syrran byter om, vi går sedan in till poolen o träffar Linnea och Magnus som också är där. Dom tycker att vattnet är kallt så dom badar med kläder, mjukisbyxor och hoodie, och min enda tanke då var att det borde i alla fall bli mer träning eftersom kläderna blir tunga av vattnet. Jag o syrran badar ett tag, tävlar i simning o så. När jag bytt om och vandrar omkring därinne så tappar jag bort henne, vill hitta tillbaka för att hämta mina grejer i skåpet. Hittar Brayan o Patrik och de försöker hjälpa mig att leta, men jag känner inte alls igen mig. Det ser för fint ut runt omkring. De frågar om jag kanske bytte om i källaren och jag svarade att vi kan kolla in dit och se om jag känner igen mig. De gick igenom en lång, lite mörkare korridor och i slutet av korridoren är det en lucka i golvet de öppnar och vi går ner. Helt plötsligt hoppar det fram en "zombie" och vi skriker till. Det visar sig vara en docka som någon slängt mot oss och jag blir förbannad och skriker väldigt fula ord rakt ut i tomma luften. Jag börjar känna mig illa till mods, för vi passerar öppna dörrar med nedsläckta rum, väggarna i korridoren är sletna och golvet är kallt. Vi kommer in i ett litet kök så jag börjar öppna lådor och leta efter saker som går att använda till vapen och ber killarna göra likadant, just in case. Vi fortsätter att gå igenom korridoren och känner hur luften blir kallare och kallare. Vi ser ett rum längre bort som faktiskt är upplyst och börjar gå ditåt men hinner inte långt förrän ännu en "zombie" hoppar fram. Killarna springer och försvinner snabbt ur min syn. Zombien har också försvunnit men jag känner på mig att han står i mörkret i rummet bredvid. Jag ropar ut att jag har vapen och om det är ett skämt så borde hen ge sig till känna, för jag kommer anfalla! Får inget svar, så jag försöker bygga upp en ilska inom mig och springer in mot mörkret med en kniv i ena handen och en ljushållare i andra . När jag känner att jag får motstånd så börjar jag att veva och slå med armarna. Det är helt tyst där i mörkret.. Sen vaknar jag med ett ryck!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback